Boktips: Backpacker – om backpackerlivet i Sydostasien


Bild: Minett Sikström

Hur är det att backpacka i Sydostasien? För den som undrar det eller bara vill känna igen sig är boken: 10 platser att besöka efter min död, den perfekta läsningen. En bok om att resa skriven av (rese)journalisten Karin Wallén kom först som serie på Storytel och heter där Backpacker. I bokformat heter Backpacker: 10 platser du måste besöka efter min död. Och tar med läsaren på en inre och yttre resa när huvudkaraktären beger sig ut på sin livs resa där hon utför nio olika uppdrag.

Vad handlar boken om?
Följ med Mia Lindell när hon ger sig av på en resa till flera olika länder så som Vietnam, Thailand och Indonesien i Sydostasien. I sin väska har hon bland annat en lista på nio uppdrag som ska bockas av under den långa resan i Sydostasien (och Australien). En lista som hon fått av hennes vän, efter hennes död. Mias barndom har en stor och avgörande betydelse för handlingen.

Ett exempel på uppdrag är: Tubturisten Uppdrag:”Laos. Följ din känsla och öppna dina sinnen.”

Igenkänningsfaktorn är hög för den som backpackat i Sydostasien. Från miljöbeskrivningar, dofter, människor, ljud och känslan från de olika platserna beskrivs pricksäkert.

Turistmål i Asien
Läsningen ger också upplysningar om en del turistattraktioner som exempelvis Borobudur som är största byggnadsverket på södra halvklotet. Världsarv. Och det mest besökta turistmålet i Asien. Dit Mia beger sig på uppdrag för att:” Nå nirvana vid templet Borobudur.”

Skraltiga bussresor
Mia åker på skraltiga bussresor, blir magsjuk, träffar en kille, en cyklande tysk som hon gillar väldigt mycket, testar knark (ofrivilligt), ägnar sig åt yoga på Bali, letar efter den perfekta badstranden som inte är full av andra turister och förvarar sina pengar i ett värdebälte, för att nämna några saker som de som rest som backpacker kan känna igen.

Lättsam
Boken är mycket lättläst, de 392 sidorna känns mer som 32. Det är lättsam underhållning som ibland får mig att le igenkännande och ibland känner jag att jag vill vara på resande fot som backpacker i Sydostasien och ibland är jag glad över att slippa resandets baksidor, som man lätt romantiserar hemmavid.